Några av våra fantastiska doktorander delar här med sig av sina reflektioner kring hur det är att verka som samverkansdoktorand.
Marcus Matteby är IT- och digitaliseringschef i Sundsvall och Ånge. Hans forskning fokuserar på hur organisationer av olika storlekar kan genomföra digitala sammanslagningar och dra nytta ur sina olikheter. Hans forskning har omsatts direkt i praktiken genom design av den digitala kommunsammanslagningen av Ånge och Sundsvall, ett initiativ som inspirerat andra kommuner som Mörbylånga och Kalmar att nu gå samma väg.
Hur känns det att vara klar med avhandlingen? Du är först ut av de som antogs till Forskarskolan Digital Förvaltning 2022.
Det känns både underbart och vemodigt. Underbart, trots att jag många gånger tvivlat på min egen förmåga, faktiskt lyckats ta mig hela vägen i mål. Vemodigt, eftersom en fantastisk och omvälvande utvecklingsresa nu är över. Det har varit en unik möjlighet att få växa tillsammans med briljanta forskarkollegor i en miljö där gemenskap och samarbete varit centralt.
Vad har värdet av forskarutbildningen varit för dig och din organisation?
För mig personligen har det varit en utvecklingsresa utan motstycke, inget annat jag gjort kommer ens i närheten. Jag har fått med mig en helt ny verktygslåda för att kunna förstå, analysera och ifrågasätta det som sker i livet. Det har förändrat hur jag ser på organisationer, förändring, styrning och digitalisering. För organisationen innebär det en kraftigt förstärkt analytisk förmåga, att kunna kombinera praktisk verksamhetskunskap med vetenskaplig förståelse är ovärderligt, inte minst i offentlig sektor.
Vad har varit särskilt utmanande?
Det mest utmanande har varit att vrida perspektiv 180 grader. I min roll som praktiker förväntas jag förenkla och leverera svar, som forskare är uppgiften att fördjupa, problematisera och ställa de rätta frågorna. En annan stor utmaning har varit att skriva istället för att prata. Att formulera komplexa tankar i text är krävande, men också otroligt utvecklande. Jag tror alla som arbetar i ledande positioner skulle vinna på att träna mer på att skriva.
När vi nu går vidare med en ny forskarskola i relation till totalförsvarets omställning, har du några tips till kommande samverkansdoktorander?
För det första: tro på dig själv, alla tvivlar i början, men det är en del av processen. Du kommer att få bli en del av en världsledande forskarskola och få samarbeta med kollegor som delar din vilja att göra skillnad. För det andra: gör det helhjärtat. Det kommer att vara krävande, och ibland ifrågasätter du kanske varför du gör det här överhuvudtaget. Men fortsätt. Det är värt allt slit. Du kommer ut på andra sidan som en klokare och mer reflekterande version av dig själv och det kommer inte bara du, utan hela din organisation att ha nytta av.
Leman Isik är strateg på staben på Västra Götalandsregionen. Hennes forskning fokuserar på nyttorealisering, där hon har funnit värdefulla insikter som nu förändrar VGRs praktik och stärker organisationens förmåga att realisera nyttan med digitaliseringsrelaterade initiativ.
Vad har värdet av forskarutbildningen varit för dig och din organisation?
För mig har forskarutbildningen varit mycket mer än en akademisk resa, det har varit en personlig och professionell utveckling som förändrat hur jag ser på både mig själv, min organisation och välfärden i stort. Jag sökte till just den här forskarskolan eftersom den bygger på något jag verkligen tror på, att forskning ska bidra till att förbättra välfärden. Genom att kombinera vetenskaplig fördjupning med praktiskt arbete har jag kunnat föra in vardagens utmaningar i forskningen och samtidigt föra tillbaka forskningsresultat och insikter till organisationen. Det har skapat en levande kunskapsväxling, där teori och praktik hela tiden berikat varandra. Under resans gång har jag haft löpande rapporteringar till min organisation, och löpande blivit inbjuden till koncernledningen för att presentera både forskningsresultat och insikter. Det har varit oerhört givande att se hur forskningen faktiskt fått genomslag, att idéer och slutsatser från min forskning har fångats upp och påverkat strategiska beslut och sättet vi arbetar på. För organisationen har det här inneburit mer än bara en ny kunskapsbas, det har bidragit till ett nytt sätt att tänka, reflektera och större benägenhet att grunda utveckling i vetenskaplig förståelse.
Vad har varit särskilt utmanande?
Det mest utmanande har varit att balansera de två rollerna, forskaren och praktikern.
Forskningen kräver tid, tålamod och metodisk stringens, medan praktiken ofta handlar om tempo, beslut och omedelbara resultat. Att navigera mellan dessa världar, med olika logiker och förväntningar, har stundtals varit mycket krävande. Men samtidigt är det just i detta mellanrum som det mest intressanta händer. När man vågar stå kvar i spänningen mellan teori och verklighet uppstår nya tankar, nya sätt att förstå problem och nya lösningar. Så även om det ibland varit svårt att räcka till, har det också varit otroligt lärorikt och utvecklande.
När vi nu går vidare med en ny forskarskola i relation till totalförsvarets omställning, har du några tips till kommande samverkansdoktorander?
Mitt främsta råd är att hålla fast vid varför du gör det här. Du kommer att möta perioder av osäkerhet, tidspress och dubbla krav men ditt varför är det som bär dig. Det här handlar inte bara om att ta en doktorsexamen, utan om att bidra med kunskap som gör skillnad; i organisationer, i välfärden och för samhället i stort. Mitt andra råd är att bygga broar. Hitta forum för dialog, både i forskningen och i organisationen. Var nyfiken på hur dina insikter kan omsättas i praktiken, och se till att skapa utrymme för det.
När forskningen får plats i ledningsdiskussioner, strategiska beslut och praktiskt arbete, då händer något på riktigt. Det är då hela resan verkligen är mödan värd, så ta vara på resan. För mig har det varit en av de mest meningsfulla perioderna i livet, och jag är tacksam att ha fått göra det i en forskarskola som tror på kraften i samverkan. Och sist men inte minst, glöm inte glädjen i att få forska i något som ligger en så varmt om hjärtat.
Content Toggle Block for Gutenberg makes it super easy to create toggle-able content. This toggle block comes with well-thought customization options.
Fredrik Carlsson är strateg på Sveriges Kommuner och Regioner. Hans forskning rör hur organisationer genom att gå samman kan skapa det som benämns “kollektiv digitalisering”. Forskningen har haft stor effekt på hur framför allt svenska kommuner agerar kring samverkan, med en våg av fördjupat samarbete mellan kommuner kopplat till digitalisering nu växer fram.
Vad har värdet av forskarutbildningen varit för dig och din organisation?
Utbildningen har utmanat, och till stor del förändrat, mitt sätt att tänka och agera i mitt yrkesutövande. När jag nu möter en utmaning eller tar ställning i en diskussion så är det tankemodeller, teorier eller erfarenheter hämtade i forskningen som är min initiala go to. Min organisation, som ytterst arbetar för kommuner och regioners bästa, har genom Forskarskolan fått access till denna guldgruva och kan omsätta den i stöd till dessa, något som gjorts, inte bara nu mot slutet av utbildningen, utan hela vägen.
Vad har varit särskilt utmanande?
Min ambition har varit att skapa en förflyttning av arbetssätt: att få praktik att naturligt närma sig forskning, för att genom kompletterande styrkor finna synergier. Välfärden har otroligt mycket att tjäna på att knyta till sig forskare som tar med sig metod och kunskap in i gemensamma verksamhetsutvecklingsprojekt. Detta arbetssätt borde vara mer utbrett än vad det är. För mig har det också varit svårt att balansera ordinarie arbete med forskningen. Jag har försökt, och även lyckats, finna vissa synergier, men i praktiken har arbetstiden nära nog dubblerats. Dock är utväxlingen trippel, så jag är mer än nöjd. Men det är stundom slitsamt. Det tror jag att de flesta som gör denna resa känner igen sig i.
När vi nu går vidare med en ny forskarskola i relation till totalförsvarets omställning, har du några tips till kommande samverkansdoktorander?
-Försök hitta synergier med ditt ordinarie jobb och din organisations behov, men ta också ut svängarna. Där ute i svängarna frodas insikt.
-Identifiera målsättningar och bestäm dig för vad du vill ha ut av resan. Den ser helt olika ut för alla. Stressa inte fram detta dock, utan låt det fröet gro. Hitta din egen väg.
-Påbörja kunskapsöverföringen till din organisation direkt. Det behöver inte vänta tills utbildningen är klar.
-Lär dig njuta av processen och ta för dig av mycket, men inte allt, av det som den bjuder. Det hinner du inte.
-Ta in att du befinner dig i en av världens ledande akademiska miljöer inom området.
-Utmana dig själv. Gå djupt. Sträva efter att finna nya perspektiv och tankemodeller. De finns här.
Antonio Molin är senior verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hans forskning rör införande och användning av AI, där han bland annat identifierat ett tydligt mönster i fokus på strategiskt lärande istället för operativa nyttor.
Vad har värdet av forskarutbildningen varit för dig och din organisation?
Forskarskolan är ett helt annat sätt att få in och bygga kunskap än vad som finns utrymme och resurser för annars. Bland annat har organisationen kunnat ta in forskare från forskarskolan för att presentera de allra senaste idéerna inom ledarskap och digitalisering. På ett personligt plan är forskarutbildningen ett verktyg som ger möjlighet att ta plats i debatter och samtal på helt andra sätt.
Vad har varit särskilt utmanande?
Det mest utmanande har varit att hitta balansen mellan att bygga ny kunskap och samtidigt stå emot trycket att så snart som möjligt implementera och agera på insikter innan de hunnit utforskas ordentligt. Ibland kan ”findings” föras över direkt och ganska brett men i andra fall kan mer värde skapas om utforskandet och teoretiska aspekter hinner brytas och prövas i akademin på konferenser och seminarier.
När vi nu går vidare med en ny forskarskola i relation till totalförsvarets omställning, har du några tips till kommande samverkansdoktorander?
För den som har möjlighet att vara samverkansdoktorand är ett främsta råd att hitta sammanhang att dela tankar och erfarenheter – det gäller både det rent praktiska men också mer personliga och mer känslomässiga dimensioner. Forskarskolan ger samhörighet och är en trigger att delta, leverera och påverka.
Malin Tinjan är strateg på IT avdelningen på Örebro universitet. Hennes forskning rör hur digitalisering sker och inte sker i praktiken. Hon har bland annat studerat hur verksamhetsutvecklare och chefer motverkar digitalisering, hur styrning stör digitalisering och hur känslor balanserar med rationalitet i omställning. Malin har blivit en mycket uppskattad talare och haft en betydande påverkan på både digitaliseringsstudier och praktik i sin egen och andra organisationer.
Vad har värdet av forskarutbildningen varit för dig och din organisation?
Forskarutbildningen har stärkt organisationens förmåga att bedöma och värdera digitaliseringsinitiativ med större skärpa. Även om vi inte haft ett omfattande konsultberoende tidigare gör den forskningsbaserade kompetensen att vi inte lika lätt lockas av förenklade lösningar, och vi har fått en mer nyanserad förståelse av vad som faktiskt är svårt respektive mindre svårt. Vi ser också att mycket redan är beforskat, även om kunskapen inte alltid är spridd. Den förbättrade analytiska förmågan har höjt kvaliteten på våra beslutsunderlag och därmed också kvaliteten i styrning, prioritering och strategiskt arbete.
Vad har varit särskilt utmanande?
Den största utmaningen har varit glappet mellan nya forskningsbaserade arbetssätt och organisationens etablerade förmågor. Det tar tid att omsätta ny analytisk kompetens i praktiken. En central utmaning har varit att kunskapsnivån ökar så snabbt att det ibland blir svårt att behålla ett gemensamt språk med organisationen. När doktoranden utvecklar nya analytiska förmågor, nya begrepp och ett annat sätt att se på verksamheten kan det skapa en viss distans till kollegor och etablerade arbetssätt. Samtidigt visar denna distans också var organisationen har utvecklingsbehov, och den har gjort det möjligt att lyfta frågor som annars skulle förbli osynliga.
När vi nu går vidare med en ny forskarskola i relation till totalförsvarets omställning, har du några tips till kommande samverkansdoktorander?
En stark organisatorisk förankring är avgörande från start. Att balansera tid, roller och förväntningar har varit krävande, men det har också öppnat för en mer reflekterad hantering av strategiskt viktiga problem. För att lyckas behöver man kunna planera långsiktigt, hantera komplexa prioriteringar och hålla fokus på det som är viktigt snarare än det som bara är brådskande. En hög grad av egen drivkraft underlättar, liksom förmågan att knyta samman forskningslogik med praktiska behov och göra den akademiska kompetensen begriplig och användbar för organisationen.